Räserbåt

Hade man haft böjelsen för snabba båtar, så hade det ju inte gjort ont med en sån här.
Jävla snygga bitar!

Kapten P-O på fördäck.

CG tyckte att framruta var bekvämlighet för dom klemiga, och var således inget han ritade in på sina privata båtar.
Men när Atlanten skulle korsas, så ritade han in en "plog" på fördäck, så att i alla fall lite av det överspolande vattnet skulle ledas bort.

Cissi på akterdäck

Cissis njöt av färden på akterdäck, men fick denna bistra min då far berättade att han inte hade för avsikt att slaska upp libran på nakterhuset och trycka åt P-O några tuss i handpenning på stående fot.

Affärer som genererar stora arbetsinsatser måste övervägas noga, det är nyttigt för dom små liven att lära sig. Annars ansluter man sig lätt till den skara människor som har tomten full av halvfärdiga projekt, men alltid är gul.

Utsikt över CG:s gamla fördäck.

Så här var utsikten då jag spakade CGP:s Ishavskryssare på Brunnsviken.

Wiking XI var som sagt den sista båten som CG konstruerade åt sig själv.
Den byggdes på Fisksätra varv 1929 för en Ishavsexpedition, som skulle gå via Grönland till Amerika. Resan blev av okänd anledning aldrig av så CG roade sig med kortare turer såsom en sväng till Runö i Rigabukten.

Eftersom båten byggdes för nämnda expedition, så byggdes den extremt kraftig. Stålspanten har skrämmande dimensioner och bordläggningen är 35mm ek!
Hon hade ursprungligen en tvåcylindrig Skandia kultändare och två master, råoljetanken var på 1700 liter, och båten väger 7,5 ton!

Nuvarande ägare är P-O och Mait Knuts, som vi lärt känna genom CGP Sällskapet under renoveringen av Mildrid.
I våras fanns från deras sida ett intresse för att få mig att byta stålspanten, då dessa till stor del har tagits tillbaka av moder natur.

Nu har dom dock bestämt sig för att lämna över staffettpinnen till någon som orkar ge henne den vård hon förtjänar. Jag blev erbjuden att komma och kolla på detta unika världsarv, innan hon åker ut på annons.

Wiking XI är en härlig kombination av Petterssonbåt och bruksbåt, men är i ett stort behov av renovering.
Jag och i synnerhet resten av familjen är jävligt sugna, men jag måste överväga den nödvändiga arbetsinsatsen.

Detta kommer i vilket fall som helst inte betyda att Mildrid skulle komma att avyttras, utan att Wiking XI skulle stå som ett oömmare och manligare alternativ för långresor, medans Mildrid förfarande skulle stå för glansen.

Wiking XI

Här står självaste CG Pettersson och svajar i sin hårdhet med sydväst på knoppen.
Bilden är från en tidig provkörning 1929.

Idag har vi provkört samma båt, det var en mäktig känsla!

Stämningfullt så det förslår.

Eftersom jag vet att alla här brinner något oerhört för gamla träbåtar, så slänger jag in en trivsam bild på en av Cgp:s allra mest lyckade konstruktioner Mildrid, som klyver Östersjöns vatten.

I morgon ska vi faktiskt göra något så oväntat som att ta en tur till Sverige. Väl där så ska vi ta en tur på Brunnsviken med Cgp:s sista privata båt, Wiking XI.

Kvällen har spenderats på bygget där det spikats takpanel. Detta moment visade sig precis som allt annat, vara relativt skittrist.
Dessutom förflöt hela arbetsdagen utan att jag fick brassa igenom ett enda redigt stopp med min feta K60.

Nu dricks det dock stift i väntan på att bastun ska bli varm.

Nja...

Så här stavas det inte va?

Intressant retorik

Läste på den inte helt oväntat röda sidan "Fakta om Klassamhället" ett litet plakat som hette "Varför feminismen behövs".
Som argument för feminismens nytta, använde dom sig av statistik.

Si och så många procent av alla våldsbrott begås av män, Si och så många flickor i Sydafrika våldtas innan dom fyller femton år(en vedervärdigt hög siffra förövrigt), Si och så många sexualbrott begås av män, osv...

Feminism ligger ju lite i tiden just nu och såväl partiledare som andra maktens kvinnor och män är ju uttalade feminister.

Men retoriken i dessa resonemang är exakt samma som Åkesson och kompani har använt sig av, och då blir det hets mot folkgrupp. Måhända att det är hets mot folkgrupp om du byter ut ordet "män" mot ett visst folkslag.

Feminismen och främlingsfientligheten har en sak gemensamt, även om dom kan tyckas ligga långt ifrån varandra.
Dom har båda gett upphov till en ordkombination som inte borde finnas, nämligen "Positiv särbehandling", även om den nyttjas på motsatta sätt.
Det kan omöjligt finnas något positivt att säga om särbehandling, den är fel i alla dess former.
I fallet med främlingsfientligheten, så särbehandlar för att motverka ideologin, i fallet med feminismen så särbehandlar man för att främja ideologin.


Hur som helst så är det mycket anmärkningsvärt att feminismen, som är sedd som rumsren och till och med vedertagen bland de makthavare som vill ge intrycket av att vara extra humana, använder sig av samma retorik som en viss herre i Tyskland under trettiotalet.

Han fick med sig ett helt folk med den retoriken, så den funkar ju bevisligen. Givetvis visste inte folket till en början hur han hade tänkt lösa problemet, och när det väl gick upp för dom så var övertygelsen redan så rotad att ändamålen fick helga medlen.

Vad feministerna menar med att denna statistik skulle visa på att deras ideologi behövs, eller hur dom tänkt lösa problemen vet jag inte, men jag hör varningsklockor ringa av sagda retorik.
När Åkesson och Co använder sig av statistik av det här slaget, brukar dom få höra att vi ska lära av historien. Det kanske är fler som borde göra det?

Jag har två döttrar som jag älskar över allt på jorden, men trots det så kan jag ärligt säga:
Feminismen behövs inte, det är det sunda förnuftet som behövs.
Det är, och har alltid varit en bristvara hos såväl kvinnor som män!

Det faktum att det är för jobbigt att fundera ut lösningar på problem, gör att folk som är förbannade tar den enkla vägen för att lösa problemen.

Men gissa vad?
Det är fel väg!

Loris Stulen!

Kreugers underbara Loris har blivit snodd!
Om nån ser henne, vänligen ring Kustbevakningen: 0857897650.
Hon lär knappast bli kvar i Sverige särskilt länge...

Dagens boktips

Bikeexif.com är en hemsida som gjort sig känd för att visa upp dom ballaste customhojarna, och som besöks tämligen frekvent av oss med denna böjelse.
I dagarna släpptes en bok med dom fräckaste järnhästarna från sidan.
Ännu har jag inte läst boken, men jag tror att den är fantastisk.
Går att beställa på nätet.

Ge mig bara en svets...

...så fixar jag vad som helst, sade jag föga blygsamt till verkarn för några månader.

Idag stod jag ute på bystan, nästan lika långt ut som jag bor, och saknade en lång borr.
Nöjd och glad över min svets så hårdlödde jag ihop denna fina långborr, och kände att kroppen hade täckning för drygchecken jag skrivit ut några månader tidigare.

Borren funkade exemplariskt tills den högg fast i en spik... Sen var det bara att likt en usel hund pallra sitt sorgliga arsle in till stan och handla en långborr.
Jag tror jag ska förhandla till mig en lönesänkning nästa gång jag är på kontoret.

Tid i tvättstugan?

Satan, vilken hårig bykmaskin! Eller är det kanske en torktumlare? Spana in bandbromsen, som verkar behöva lite service.
Jag blev så sugen på att byka, att jag tänkte boka upp kvällstiden, men jag hittar fan inte bokningstavlan.

Den kan vara på en äng här, men där är det bystat med får. Hur ser man om nån av dom är en bagge? Dom lär vara elaka om man går in och stökar bland tackorna, vad jag kan förstå.

Takkupan klar.

Nu är det bara två små plåtbleck över knutbrädorna kvar, sedan är i alla fall denna del helt färdig, och jag kan riva den eminenta ställning som jag spikat ihop helt själv.

Detta var alltså vad jag offrade Mälaren Rakt för.

För att ge en inblick i den enorma uppoffring det är för mig att stå över den festen, så kan jag nämna att jag var där när Fia skulle komma till världen.
Jag höll mig givetvis nykter den gången för att snabbt kunna åka hem om det skulle bli dags för slussning.
Det blev det också, Maria ringde mitt under kalaset och meddelade att vattnet gått.

Jag hade vid den tidpunkten min kompressormatade Norton, som borgade för snabba landtransporter, så jag hann i god tid fram för att deltaga.

Detta ger även en inblick i vilken tillit man kan anförtro en gammal motor som man satt ihop själv under den bistra vinterperioden.
Det ger även en inblick i hur bekymmerslöst livet faktiskt kan vara om man inte hetsar upp sig för mycket över saker och ting.
Fast just den här sommaren har ju inte bjudit på så många bekymmerslösa, spontana utflykter, men det är ju självförvållat.

Herregud, vad svamligt det här blev! Jag håller på att bli en gammal gubbe som bara svävar ut i meningslöst mummel om saker som hänt i mitt liv.
Fan va härligt!

Vad är det som har hänt?

Denna bild lämnar många frågor obesvarade.
Vad kan ha hänt denne man?
Vem är han?
Hur mår han?

Vem han är, vet jag, men den informationen tar jag med mig ner i graven, då bilden enligt den avbildade mannen, är av en föga smickrande karaktär.
Värt att nämna i detta sammanhang, är att samme man har figurerat tidigare på bloggen.
Den bilden visades samma bleka ändalykt, men då, ramlandes in i ett tält, med byxorna i knävecken...

Helt klart är att det finns vissa i bekantskapskretsen som skänker mer glädje än andra!

Paus.

Helgen skulle ha bjudit på hagelbrakarövningar hemma hos Herr Boré och Mälaren rakt-kalas hos Strul-mc. Tveksam väderleksrapport kombinerat med ett halvfärdigt husprojekt gjorde att jag hölls på holmen. Besviken som få, stod jag i regnet hela lördagen och fipplade med ställningar, fasader och skit.

Idag tog vi till min stora lycka en paus och tog en sväng med båten i några timmar.
Det har blivit åt helvete för lite båt och hojåka den här sommaren.

Bättre blir det nästa sommar, då ska jag bara bygga ett båthus och ägna resten av fritiden till lättja och nöjen.

Nu vill jag ha lite rapporter från kalaset på Strul-mc!

Det måste vara kö till bikten i morgon!

Det verkar ju vara rena rama Sodom och Gomorra man har flyttat till! Nu var det swingerskalas igen!

Osedligheter är inte min grej så jag hölls på bygget, vilket förövrigt inte heller är min grej...

Spännande ortsnamn.

Det var en pirrande känsla att svänga in här...

Extra prima bruksbil!

Roadstern har än en gång visat sin överlägsenhet gentemot Toyotor och allsköns pvc-bilar. Alla vet hur jobbigt det är att lasta plank på ett takräcke. Mycket enklare att bara fläka upp varingen och skjuta in dom.

Dessutom behöver man inte spänna fast lasset, för det kan man lite nonchalant slänga högerarmen över.
Henry tänkte fan på allt!

Många bitar på ett hus.

Fan va pyssligt det är att bygga sig en dräglig boning!
Idag har jag slöjdat lite pryttlar till foder runt fönster och dörrar, det var faktiskt inte lika tråkigt som allt annat!
Sen kom Raymond hit... Han jobbar med att bygga hus och han muntrade upp med orden: Det här blir nog klart till slutet av November!!

Man blir ju knäckt asså! Hur fan kan det ta sån jävla tid? Det är ju en gåta att det finns hus överhuvudtaget, så jävla segt som det är att bygga dom!
Tacka vet jag hojbyggen och träbåtsrenoveringar.

Notera att jag lagt in lite arbetsplatsolyckor på sidan, för att blidka Rocket Goldstar, han är ju en trogen läsare, nu när tom, Lasse B hoppat av och blitt vuxen.

Rafflande spänning

Drusse skötte sig igår, och letade upp massa godbitar från den tiden då SE-Service låg på toppen av sin saligen insomnade karriär.
Jag har en ambition om att lägga upp bilderna som en permanent flik på sidan under kvällen.

Men bilden då?
Vad har hänt?
Varför jagar Isto mig med kniv?

Frågorna är många, och dom får troligen svar senare...

Barr

Naturen försöker ta tillbaka min Ford.
Till en början tyckte jag att det såg lite trevligt ut, men när jag fläskade på (nittio blås är att fläska på med ovala diagonaler), så blev det nån form av turbulens som resulterade i att alla barr flög upp i nyllet.

Det är nog bara att vänja sig, för det lär ta ett par år innan jag har nåt garage igen.

Så här ska det se ut!

Visst hade folk lite mer klass förr!

Fighting face

Hittade en gammal bild som Stefan Boman tagit(alt, Drusse med Bomans kamera).
Jag tycker att den på ett fint sätt illustrerar hur även en man som ser rätt mesig ut i vanliga fall, kan se elak ut när en förbränningsmotor ska tyglas.

Ny parkeringsplats.

Idag flyttade jag båten från platsen som jag tjyvlånat.
Att ta hem båten, är otänkbart innan jag har ett båthus. Nordanvindarna som vi hade för några veckor sedan, skrämde skiten ur mig.
Verkarn på pysslet lånade ut en plats till mig utanför Club Marin, så får stekarfrillorna lite Honduras att vila ögonen på när dom vaskar skumpa.

Trots att resan endast varade några hundra meter, så blev jag som en ny människa av att komma bort från bygget och ut på sjön en stund.

Maria är lycklig, jag är besviken.

Marias våta dröm sedan många år, har varit en braskamin. När vi bodde i Sverige så lurade jag i henne att det inte var bra att smälla in en sån i ett gammalt hus... Det var med andra ord ett av mina slagkraftiga argument för en landsflykt.
Nu har hon äntligen fått sin kamin, och är glad som en klockarkatt.

Jag känner enbart en stor besvikelse över att denna helg, likt alla andra dagar enbart bjöd på arbete.
Planen var att ta Mildrid ut till en lämplig fjärd, för att insupa sången och svallen från T26. Efter det hade jag tänkt ta Sluggern till Kobba Hoppers fest och kolla på haschraketer och fulla raggare med skinnväst.

Plötsligt kom min älskade fru på att målarkludden tydligen kommer redan på måndag... Då blev det stressigt.
Jag börjar bli jävligt trött på att bygga hus nu.

Jag kan inte sluta.

T56, 0-45 knop på runt tio sekunder och jag tror den väger runt 40 ton!

Närbild.

Hantverk blir liksom inte ballare än så här!

Hantverksporr.

Var nyss ombord på T56 och slemmade runt i maskin.
Spana bara in den underbara kylvätskeväxlaren.
Sjukt bra!

Celebert besök!

T56 och T26 kom till Mariehamn idag. Ligger framför Pommern om nån vill gå och kolla på manliga flytetyg.
Svea rike skapade en del balla grejor under det kalla kriget. Men nu vet ju alla att det inte finns nån hotbild längre...

Ekparkett

Är det bara jag som tänker på Fredrik Lindströms odödliga Hassan-ringning till mäklaren, varje gång jag ser en ekparkett? Han ska på maskerad, utklädd till mäklare och filar på lite fraser: Ekparkett, byggår -66, grävd grund, söderläge hela dagen...

Hur som haver, så började jag så smått klappa in parketten, som jag köpt begagnad, igår.
Jag återkommer med lite information om den farsartade transporten av sagda plank...

Lycka är en ny maskin.

Idag fick jag den stora glädjen att ta oskulden på firmans nya K60. Den tuggade utan pardon i sig hela fyra stopp under dagen.
Känslan var inte helt olik glädjeruset en perfekt slipad Lymox-elektrod i TIG:en skänker.

Tak på g!

Satan så fint han gör det, Johnny.
Bandtäckt Aluzink. Inget målat skit och inga tegelpannor. Snön lär komma ner med en jävla fart!

Kylning

Min vän, takplåtslagaren(som får vara anonym i detta sammanhang), började med taket idag. Pga, extrem hetta så gick vi dom hundra metrarna ner till havet för ett dopp med tillhörande pilsner.

Det visade sig då att den inte så lite klurige plåtslagarn löst problemet med så kallat 'rövsmör' under heta dagar, på detta geniala vis.

Taket blir förövrigt, helt underbart!

Differens

Jag har varken något värmesystem, cirkpump eller ens vatten i systemet. Ändå så visar termometrarna sex graders differens mellan tillop och retur...

Jag tror inte att jag kommer fatta några avgörande livsbeslut vägledda av vad dessa termometrar visar.

Golvvärme.

Nu har jag rullat slang på nedervåningen.
För att dämpa den värsta leksaksplaströrmokeriångesten, så har jag valt PAL-slangar till systemet. Då är det i alla fall ett lager aluminium inbakat mellan plastlagrena, så känns det lite bättre. Dessutom är det smörigt att jobba med, jämfört med att ligga inlindad i ett nystan av PEX-rör.

The new updated fräsmall

Nu med korta skruv, som inte går igenom skivan!
Min gröna hobbyBosch börjar bli matt. Lagringen skriker som ett antastat kvinnfolk!

Grillfest

Nu har det varit heta arbeten på bygget igen.
Grillade ihop ytterligare en old school-kopplingslåda nyss. Pressade o-ringar och Kalle Anka, kommer inte innanför min dörr.
För er som är anhängare av 'Säkert Vatten'-tajjande, så kan jag meddela att bilden är tagen i pannrummet och att det kommer att gjutas upp en klack som rören kommer upp ur.

Anledningen till att jag gjorde kopplingslådan nu, är lite pinsam.
Jag gjorde en fräsmall till vändningarna.
Den skruvade jag glatt fast med för långa skruv mitt över rörstråket under golvet...
Plötsligt fick jag känslan av att en provtryckning till 10bar vore på sin plats.

Nä, nu skulle det smaka med en Bussola!

Misslyckad gaddning nr:2

Notera även white thrash halsbandet, som trots sin stilrena 'motorhome'-look är gjort i något så ädelt som titan av Micke Pluppson!
Dessvärre färgar det av sig, varför det allt som oftast bor i mitt välfyllda smyckeskrin.

Misslyckad gaddning nr:1

Johan, ditt ord är min lag.
Here you go!

Svetsrök!!!

Nu jävlar! Här har det gnisslats om att bloggen bara innehåller virke och att svetsröken lyser med sin frånvaro.
Men nu jävlar har jag stekt gas under dagen, fett med respekt!
Dessutom var det två galvade svep som fick smaka lite kolande låga från 315 liters munstycket, och alla vet ju att galv ger den bästa svetsröken.

Notera dom sjukt balla svetsbrillorna med lädersnodd!

Vad ska ni gnissla om nu då? Va? Va??

Mästerkocken!

Jag är fan som Per Moberg, fast utan kass attityd, misslyckade machoförsök och kraftigt peniskomplex.
Blek, omanlig, och lagom stark, med ett par misslyckade gaddningar.

Ibland är det skönt att vara lite gay.

Efter att ha haft fossingarna i jobbardojjor 80% av sin vakna tid sedan sextonårsåldern var det här jävligt skönt. Och så en spontajäst hylsa på det. Snart ska jag brassa trerätters åt frugan... Sen lär det ju bli åka av!

Förvalta sitt pund...

Att skopa gojs ur en golvbrunn är inte så tråkigt som man kan tro. En viss tillfredställelse infinner sig till och med, då vattnet åter flödar fritt.

Men om man betänker att handen som gräver i brunnen, är samma hand som skapat produkter som vunnit ett Världsmästerskap, så kan man bli lätt vemodig.
När man även tänker på att det var en vm-titel inom samma gebit som gjort familjen Dysfunktionell från teve, stenrika, så inser man snabbt hur det kan gå när man så att säga 'inte klarar av att förvalta sitt pund'.

Men inte är jag bitter för det, kunden blev ju skitnöjd när brunnen svalde igen och snart är det fika!

Oerhört besviken!

Här tajjade jag på med min gröna privatpersonsBosch som värsta förortscasanovan som känner sig som den händigaste i grannskapet.
Humöret var något bättre än övriga kvällar på bygget, då LK:s radiefräs visade sig hålla skärpan mycket längre än allt jag provat förr.
Givetvis missade jag att det låg en skruvjävel och lurade i spåret. Den kilade fast sig som om det inte fanns någon morgondag och hårdmetallspånen yrde.
Alltså, jag blir så oerhört arg och besviken när sånt här händer, så jag vet fan knappt vart jag ska ta vägen.
Att hitta en radiefräs med rätt mått och med hårdmetall här på ön, lär vara lika enkelt som att hitta en sabeltandad tiger.
GROVA KÖNSORD!!!

Lite rör

Jaha, mina vänner.
Vissa av er känner ett kraftigt missnöje över det faktum att det inte byggs konstiga men ändå lite spännande motorcyklar här på bloggen längre.
Jag klykar ju också att sånt är mer underhållande för kunskapstörstande motormän, än takstolar och åldersbeständig jävla plast.

Mitt nya yrke bjuder kanske inte på samma underhållningsvärde för gemene man, som min tidigare och numera nerdekade karriär.

Men visst är det uppfriskande med gula rör (rörmokarslang för obehandlade kopparrör) mot en vävtapet, i dessa tider av kromrör och kaklade badrum designade av män med engelsk accent och andra familjeförhållanden än vad KDS förespråkar?

Nu jävlar ska jag fräsa spår för golvvärme!
När jag gjorde det sist så stekte jag en hyrd Festo-fräs, så jag fick lindningen i underarmarna.