Niska fixar avkopplingen.

Maria plockar in prylar i köket, på vinden ligger en gubbe och sprutar lösull, och jag tar en välförtjänt paus i fåtöljen. Synd bara att man inte får göra som på Alfons Åbergs farsas tid, ta sig några sköna bloss i huset.

Det extremt trevliga slokhatten är en gåva från Acke. Med den på knoppen känner man arvet från tidigare generationers karlar, och får åtminstone några procent av den stake som dom hade.

Roadstern-Mildrid 1-0

I grenen: Vinterförvaring, tog roadstern inte helt oväntat hem tvekampen mellan bil/båt.
En båt behöver tält eller båthus för att må bra under den ruggiga delen av året.
En roadster behöver endast en motorhuv och en liten press över soffan.

Livet var enklare innan båtarna tog över mitt liv.

Starta!

Jag vill starta!!

Vackert

Nu kan man passa på att drömma sig tillbaka till den tiden då filare var ett yrke. Och dom kunde fan sitt yrke. Så vackert.

Då går jag ner i min källare och kör med min...

Ångmaskiner är fan riktigt hårda grejer.
Den här pjäsen står på Sjöfartsmuseet i Mariehamn.

Klumpigt

Det var vänligt att informera mig om att det var en dum idé, att lägga ut bild på husnyckeln.
Nojjig som jag är så raderade jag hela inlägget.

Idag har jag mekat med köksinredningen, och jag blir mer och mer övertygad om att Kamprad är sadist.
Jag kan inte med ord uttrycka den ånger jag känner över dumsnålheten som ledde till detta köp.
Allt är så sagolikt idiotiskt konstruerat och planerat, så att ingen annan rimlig förklaring kan finnas än att Kamprad försöker stoppa överbefolkningen, genom att ge etniskt svenska män mitt i livet, infarkter och blodtryckshöjningar långt över gängse norm.

Det spelar ingen roll om jag måste sälja min stjärt till hin håle, då köket ska bytas ut, IKEA-kök blir det aldrig igen!

Dagens fynd

Tjackade en redigt juste kristallkrona idag.
Fotöljerna från mitt saligen insomnade cigarrum är sanerade, och i natt ska vi slagga i barren för första gången!

Vi har trattat i oss lite billig skumpa och lyssnat på Piaff i köket. Det kändes fan så fint!

Ett speedway-kylskåp!

Mina döttrar har fått nån noja på Union Jack, den är tydligen modern nu.
Dom fattar inte att detta är den officiella Weslake-loggan, dom tror att det är en flagga för ett land.

Hårig pryl!

Detta är inget roligare än en kylkompressor.
Men tankarna far ju iväg... Där finnes redan en bottendel i W8 konfiguration och ett köttigt gjutjärnsblock. Det är ju bara kamaxel och topplock som fattas, och det är ju inte många delar på ett sånt!

Här ska ni få lite svetsrök igen.

Skönt att vi har lite rostfria jobb. Det har börjat suga i argontarmen.

Äntligen!!

Idag blev villa Tumstocken besiktad.
I helgen flyttar vi fan i mig in!

Kåken är inte riktigt klar, men det är inte mycket kvar.
Diskbänken fattas dock ännu, då vi fick en med fel höjd. Men det är ju inte hela världen, öl kommer ju ändå i en praktisk glas eller aluminiumförpackning.

Under besiktningen gick jag och funderade lite på vad som hände med Erik Hörstadius... Han var ju så kallad proffstyckare, och medverkade frekvent i media. Jag minns särskilt hans festliga hår, som förde tankarna till rejäla bakfyllor och bristande schamponering.

Vart tog han vägen?
Kan han ha gått till sjöss, för att undgå jobbiga groupies, eller jobbar han helt enkelt som en vanlig septikbilschafför?

Vulstblandare

Vulstblandare är ju trevliga att titta på, men för oss som inte litar på anslutningslangar är dom ett skit att koppla. Ett satans lödande blev det, bara för att få vatten i badkaret.

När jag låg där under badkaret, så funderade jag på vart Tito Beltram tog vägen.
Han fick väl en sväng på kåken om jag inte missminner mig? Men vad händer efter en sån skandal?
Hamnar man på Årsta partihallar, rattandes nån eltruck lastad med fräscha primörer, eller blir man likt Björn Rosengren, undanstoppad i en håla där den stora massan aldrig får nys om skandalerna man sprider omkring sig.

Nu funkade ju det lite så där med just Rosengren kanske, för honom kan man nog lägga under en sten på Svalbard och ändå få lite saftiga citat ifrån.

Fan, nu kom jag på att jag saknar Håkan Juholt och Birgit Friggebo.

Det här känns inte riktigt okej.

Den här ekbiten skulle ju jag ha till Mildrid, nu blir det en jävla tröskel istället!

Skruvmejsel?

Sitter just nu och stirrar ut i mörkret och försöker komma på hur en blocknyckel brukar se ut, nu när jag äntligen fått reda på hur en skruvmejsel ser ut.

Perfekt!

Min fru har köpt ett kylskåp med ett separat Oud Beersel-fack! Det rymmer ju dessutom ungefär så många som man har råd att köpa.

Skitgrejer

Vad är det för idioter som sätter såna här klistermärken på allting nu för tiden?
Det tar ju längre tid att sanera köksfläkten än att montera den!

Vekhet som lämnar kroppen.

Förströelsen som visas i filmen, resulterade trots avsaknad av plank-kontakt i vissa kroppsliga besvär.
Dagen efter hade jag, vad jag trodde var en träningsvärk från helvetet. Detta måste ha varit nån form av sträckning, som sedan eskalerade av framförande av Transit-buss och mahognylastning.

Idag försökte jag sätta golvlister i kåken, men fick ge upp efter middagen, på grund av kraftigt begränsad rörlighet och mängder av vekhet som lämnade min späda kropp.
Nu ligger jag likt ett arbetskyggt mähä på soffan och kan knappt gå.
Nu ska jag testa att konvertera öl till urin, i väntan på tillfrisknandet.

Välljud.

Jag tror jag måste bygga mig en såg att driva med den här.

Svensk industrihistoria.

Lite kallt idag, bäst att dra upp kylargardinen en bit.

Glädjens maskin

Raymond, den elakingen, vill inte leverera Albin till husknuten ännu. Han är orolig för att jag bara kommer att sitta och brumma med den, istället för att färdigställa huset.

Han har dock lovat att köra över den samma dag som kåken är inflyttningsklar.
Vilken inflyttningfest det blir!

Hökarängens Zoo

Idag öppnade morsan sitt andra vernissage på Konstiga Fönstret i Hökarängens centrum. Mamma kan faktiskt måla fina tavlor utan att vare sig rösta på VPK eller dricka rödtjut.

När vi ändå var där passade vi på att flukta in Hökarängens Zoo, som inte är nåt för dom som vill kolla på gulliga Marsvin. Här finns bara roliga grejer som gigantiska tusenfotingar, håriga spindlar, ormar och ödlor.

På bilden är två sorters vandrande blad. Naturen är bra cool!

The Curse!

Livet kan ej endast bestå av motorcyklar, mahogny och stationära motorer. Ibland måste även en försmak av helvetets kval genomlidas på IKEA.

Stover.

Jag kan inte begripa hur jag kunde lämna denna raring.
Användningsområdena är ju oändliga!
Snark på insug och ohv på avgas är ju som alla vet, högprestanda när den är som bäst.
Kylsystemet är också synnerligen avancerat.

Mera skatter.

Den som har flest sidventilare när han dör vinner!

Skatten funnen!

Den som har mest Honduras när han dör, vinner!
Ett stopp kvar, innan vi far hem...

Skattjakt

Olle och jag är på skattjakt i småland.
Ännu är hyrbilen tom...

Spännande

Kul att få lära sig lite om vart saker och ting kommer ifrån.

Läbbigt.

Jag måste börja dricka mjölk, Arla-Haren verkar ju skitelak!

Mjölkpaketstext är kul!

Skickat från min Sony Ericsson Xperia mini pro

Konslir.

Här lämnar jag linan och steker lite koppling.

Ångestdämpande terapi

Fy faaan, va Speedway är kul!
Nu mår jag som en prins.
Tack för lånet, Fredde!

Fredde pattar på!

Solen skiner och Jawan råmar.

FixarErik

Weslaken har inget komp, så han fick låna Freddes hoj. Ser jävligt bra ut för att vara första gången!

Eriks tur.

Efter att Dronten parkerats i garaget, så får Erik stå för mekandet. Freddes solohoj går dock som en dröm!

Varmkörning i depån.

Inget luktar lika gott!

Banvapen

Att projekt Åland Ring verkar komma närmare en realitet, får en ju att fundera på det ultimata banvapnet(nu vaknar Acke på riktigt, tror jag).

Frågan är ju vilken puffra som vore ballast?
Jag gissar på tvåtakt, i nån skum konfiguration.
Vad finns det för sköna bitar, ni som kan era tvåtaktare?
Eller, äh... Det är väl inte många delar i en sån...

Här är vi inte blyga!

Läste just nya Bike, och noterar att man kan köpa en ny Indian för 260 släng svart.
Undrar om den går att tjacka med kvitto också?

Habegär!!

I mina drömmar kommer nån kontakta mig och säga: Stellan, jag har en sån där trappa, om du behöver.

Skööönt!

Nu har jag slipat alla golv på övervåningen.
Imorgon ska Maria vaxa skiten.
Då, när hon ser hur vackert trä blir när det fuktas, kommer hon förstå vart charmen ligger i att hasa på en träbåt hela vintern!

Va fan?

Undra hur den här spolarvätskan luktar?
Borde den inte lämna saltkristaller på vindrutan?

Bhodanko Roman

http://www.bike.se/nyheter/svensk-tillverkare-ger-ural-navstyrning-90367
Kom just att tänka på detta gamla Aprilskämt i Bike.
 Bhodanko, som jag skakar hand med på bilden, är Fredde Dahlqvist. Alltså, samma Fredde som har varit här med sin bror Andreas och byggt hus.

Nu mår jag bättre.

I morse var jag under isen, men framstegen med huset har muntrat upp stämningen. Fredde och Ante har gjort klar all el och satt plattor i köket. Själv har jag privatpersonsnubblat, löst ut jordfelsbrytare, sågat av kablar och borrat fel.

Jag har även munterat muggstolen och provat den.
Trogna bloggläsare känner igen bomärket och känner till dess traditionstyngda historia.

Och nu till nåt roligare.

Will Ferell äger ju syltan, hela veckan!

Plötsligt händer det...

Visst har jag stressat förr.
Visst har jag haft lite för mycket i huvudet förr.
Det ligger ju lite för min natur att alltid vilja hinna lite mer.
Detta kan ju onekligen ha sina nackdelar, i form av olika små olägenheter.

Men idag, då jävlar hände det grejer.
Jag skulle ut på ett jobb ungefär en halvtimmes bilresa från stan. Jag skulle plocka ihop lite grejer på grossisten, firman och tjacka glykol.

Saker och ting har ju en tendens att alltid ta lite för lång tid, så när det var dags att inhandla glykol, började stressen komma krypande. Jag går in till kassan och ber expediten skriva upp två dunkar glykol, som jag har för avsikt att greppa på vägen ut.

När jag i mitt tycke lite väl sent kommer ut till arbetsplatsen och öppnar bilen, så noterar jag skamset att jag inte alls greppat några glykoldunkar...
Jag hoppar in i bilen igen och åker tillbaks till stan för att hämta dunkarna.

Oerhört stressad sätter jag mig i bilen för att slösa bort en timma bakom ratten, och förbannar mig själv för att jag är så satans senil.

Då kommer trycket över bröstet.
Det har jag känt förr, men då har det bara varit tungt att andas.
Den här gången var det extraordinärt. Pulsen gick upp utav helvete, det gjorde ont i struphuvudet och det var inte bara tungt att andas utan rejält svårt.
Jag var tvungen att koncentrera mig på att andas, annars glömde jag bort det.

Just det sistnämnda har jag haft så länge jag kan minnas fast när jag ska slagga. Precis i det ögonblick då jag har somnat så vaknar jag andfådd av att något är fel, och då kommer jag på att jag måste andas...
Men detta var första gången det hänt i vaket tillstånd.

Ja, vad ska jag säga?
Jag fattar ju vad det är som är fel, men jag kan ju inte göra så mycket åt det. Kåken måste ju bli klar, vi kan knappast bo fyra personer på femton kvadrat utan rinnande vatten i vinter.

Jag tog ledigt från bygget i kväll, och lade mig i bingen med en finsk polare som ville ha hjälp ut ur en 33 centiliters aluminiumburk.
Där kom vi tillsammans överens om att garagebygget nog får vänta några år.

Hoppas att denna lilla kortburksrekreation lyckas reda upp situationen i några veckor till, tills barren är inflyttningsklar.

Det här inlägget var nog lite väl självutlämnande, men det får det vara värt i förhoppning om kreativa tips om hur man hanterar dylika situationer.
Tips som: Stressa inte, eller ta det lugnt, faller inte inom ramen för kreativt.
Fan, förr i tiden orkade ju karlarna hur mycket som helst. Hur gjorde dom?

Solfångare

Idag har jag monterat solfångare. Det var en rackarns trevlig utsikt, men blåsten höll fan på att ta kål på mig.
Nu är mitt skelett så jävla nedkylt, så om jag nyser så kommer jag gå i tusen bitar.

Varmt och gosigt

Nu jävlar har jag dragit rör i kåken och fått igång värmen. Det startade dock med något av en fars, framkallad av min berömda förmåga att i de flesta lägen, lyckas soppa till det.

Nu är det varmt som satan i barren, och eftersom det bara finns en display med touchknappar, istället för en handschunt monterad på frontplåten, så reglerar jag värmen med varingarna och ytterdörren.

Idag är det 20 år sedan jag och frugan träffades, det är till och med längre än våran gemensamma dotter funnits.

Amerikansk moppe

Finns ju inte ett skit att blogga om i mitt liv nu för tiden.
Drar in en bild på en moppe jag plåtade på mässan i NY för ett par år sen.
Vad är det för smälla? Jag minns fan inte.

Nu ska jag koppla ihop värmen i kåken, för i natt kom minusgraderna!