Tänk att ett land som Sverige, faktiskt inte riktigt har åsiktsfrihet.
Redan under valvakan, lade samtliga partiledare krutet på att berätta för folket, att det viktiga nu var att motarbeta ett annat parti som folket valt till det tredje största partiet.
Floskler som "Sprunget ur Nazismen" eller "Rasistpartiet", duggar tätt i dagstidningarnas ledarspalter.
Nu finns det faktiskt ingenting i deras partiprogram som antyder någon form av rasism, utan bara en ambition att minska invandringen.
Denna fråga är så pass infekterad och förbjuden, att det faktiskt räcker att nämna en viss form av kritik mot nuvarande system, för att snabbt få titeln rasist.
När det bara finns ett parti som vågar nämna att dom vill minska invandringen, så är det klart att de rasister som verkligen finns ute i samhället dras till det partiet. Och för media och dom politiska motståndarna finns det inget hinder att spela ut rasist-korten.
Lars Werner skickade gratulationer till Nordkoreas ledare, och Göran Persson berömde Kina för deras politiska stabilitet en gång i tiden, men inte blev det nån storm för det, trots att alla vet hur den stabiliteten kommer sig. Deras partier dras inte med öknamn som "Sprunget ur diktaturbeundran".
Om någon har levt på en sådan plats, där en annan kultur än den egna har vuxit sig stark dom senaste åren, så är det inte helt orimligt att den personen känner en viss frustration över att dennes ort förändras dramatiskt.
Problemet är att om den personen känner den känslan, så tillhör den per automatik dom onda.
Dom som saknar förmågan att känna empati, och tillhör dom som inte vill hjälpa andra människor.
Att kunna argumentera för hur dom känner, och att försöka finna andra lösningar på hur man kan hjälpa, utan att för den sakens förändra sin egen bygd till oigenkännlighet, är omöjligt, för samhället har bestämt sig, rasistkortet ska spelas så hårt och så ofta det kan.
Den enda som offentligt lyckats nämna att invandringen kanske borde minskas till förmån för att ta tag i dom problem och hjälpa dom människor som redan finns i landet, utan att få rasiststämpeln är Ken Ring. Men han är ju inte en etnisk svensk mitt i livet, direkt...
Och, nej, jag är inte rasist.