Skapligt kass

Nu är jag så trött på mitt garagebygge, att jag tog mig en hemmakväll.
Vi bestämde att vi skulle se på television.
Det har blivit mycket svårt att få igång en televisionsapparat nu för tiden.
Det är inte bara att trycka på ett nummer längre, det har blivit ännu svårare än att se på Dvd!

Barnen fick dock enkelt fram ett program.

Det var inget vidare.
Troligen dröjer det innan jag testar detta "nöje" igen.

Besök på en fiskebåt

Helgcigarren avnjöts på Laaksonens nyinköpta fiskbåt.
Det var trevligt att prata hembränning och tändkulor till doften av gammal ek och diesel.

Här ska ni få se på fan!

Detta, mina vänner, är en Junkers motkolvsmotor.
Tillverkad före kriget, då det troligen var aningen lugnare på verkstadsgolvet på nämnda företag.

Motkolvsmotorn är en fin representant för det tyska tänket "det måste finnas ett krångligare sätt".

Men äsch då!

Härom kvällen skulle jag muntra upp mig genom att ockulärbesiktiga vevhuset på min skitballa Skandia.

Jag tänkte att det säkert inte är några större fel på den, förutom att båda cylindrarna har frusit sönder bortom vett och sans.

Dessvärre var vevhuset fullt av Slush Puppie, och alla vet ju att det inte går att sova om man har ett halvfruset vevhus. Varmluftspistolen var i verkstaden, så jag snodde damernas hårfön för att tina eländet.
Det är inte mycket fjong i en hårfön, noterar man då det ska värmas gjutjärn.

Som grädde på moset så var vevstaksöverfallet borta.
Först tänkte jag att någon hade skruvat bort det och förlagt det redan på femtiotalet.
Men när vattnet runnit ur vevhuset så fanns där så mycket rost att jag misstänker att överfallet helt enkelt har rostat bort.

Men jag är inte bitter för det. Ett överfall kan ju Björn tillverka, det går ju så fort för honom som har så fina maskiner. Och lite rost är inget att hetsa upp sig över, cylindrar svetsar man ju lätt och säkert är allt annat i prima skick!

Inte bra...

Den här klamringen blev inte bra.
Nu måste man kapa ett spår i porten, annars blir gängstängerna krokiga.

Grejerna flyttar in

Fan va smart det är att fylla upp garaget med en massa pund, innan det ens är färdigt. Det blir ju så mycket lättare att arbeta när man kan skära isolering på Mercury-huven, och lägga brädor på Gäddan.

Svets och kultändare är också bra att ha.

Fina saker

Nu har vi slagit ihjäl en dag bland gamla vackra tingestar.
Fan, vad ballt allting var förr!
Några tuffa grejer fick åka med oss hem, men mer om det vid ett senare tillfälle.

Tekniska Museet

Nu har jag och Björn hämtat gäddan, som förhoppningsvis ska agera åkhoj till våren.
Jag var ju som bekant tvungen att sälja mitt turbospjut på grund av skenande garagepriser i Sålis by.

Museet får förnya utställningen med Hulster 8 Valve, istället.

Jag och Björn borrar vidare i en äcklig LT 31:a, mot nya spännande mål.
Vi har bara sett en utbränd bil, trots att vi varit i Sverige i drygt två timmar.

Vart tog dom vägen?

Jag funderar på ett stort problem som vi har idag.

Vi har inga statsmän längre.

En gång i tiden så var det gott om auktoritära män och kvinnor med ett stort intellekt som satt i maktposition.
Människor som bar upp demokratin, fattade viktiga beslut och drev igenom den politik som dom genom erfarenhet och fakta, ansåg vara den rätta.
Människor som man hade stor respekt för, oavsett om man delade deras politiska åsikter eller inte.
Jag känner inte att det är så i västvärlden idag.

Ett demokratiskt system är ganska sårbart. Om respekten för dom styrande urlakas, så sjunker intresset för att skaffa sig erforderliga kunskaper inom de ämnen som är viktiga för att avgöra vilken representant man vill lägga sin röst på.
Således blir det vanligare att man undviker dom viktiga ämnena, och fokuserar på de enklare frågorna.

Att det är tämligen olämpligt att rösta på en representant enbart av enkla anledningar som bygget av en idrottsanläggning, femtio spänn mer i barnbidrag, eller genustrams, råder det väl knappast något tvivel om, för den som tänker efter.
Problemet är väl att man inte tänker efter.

Än värre är när respekten för politiker sjunkit så lågt att man med vilje röstar på en representant trots att man vet att denne är fullkomligt inkompetent, bara för att personen ifråga är "lite festligt radikal och offensiv", och således kan skapa lite roliga rubriker i alla fall.

Det finns ganska gott om dessa exempel, och som en direkt följd av detta så finns det människor i maktposition som inte kan försvara sina åsikter, handlande eller beslut med bättre argument än "det vet ju alla-retoriken". 

Förr i tiden så "visste alla" att jorden var platt, och de som opponerade sig mot detta var lätta att avfärda som tokstollar.
Troligen behövde man inte argumentera så mycket för att jorden var platt, för det var ju fullkomligt självklart.

Jag saknar riktiga statsmän.
Starka män och kvinnor som kunde fatta beslut baserade på andra faktorer än prestige och den egna populariteten.
Starka män och kvinnor som klarade av att ta en debatt, och argumentera för sin sak. 

Kom tillbaka, vi behöver er nu!

Den fina presenten

Här komme då äntligen bilderna på min nya svets som jag fått av den gode Seppo.
Motorn sitter fast, men bara lite, så det ser jag inte som ett problem.
Men kontakterna till handtag och återledare ser inte ut att vara av det modernaste snittet...
Vem ligger på ett par såna?

Jag behöver dom för att kunna steka kanonlavetter då ryssen slagit ut elektricitet och infrastruktur.

Milstolpe

Igår kom Wiking XI in i garaget.
Nu ser inte båten så stor ut längre, men det gör garaget.

Jag fick dessutom en fin present av Seppo igår, men bilderna på den raringen sparar jag tills ett senare tillfälle.

Ränderna går aldrig ur

Verkstadshunden Tompa saknar ännu SE Service:s gamla verkstad. Han letade alltid upp den största högen med slip och borrspån, och lade sig att duna i den.
Nu får han nöja sig med den bekväma Makita-lådan i hallen.
Jag tror även han saknar svetsrök och doften av vinkelslip.

Fossil fueled madness for sale

Nu är det läge att höstfynda en stark och prisvärd motorcykel att möta våren på.
Massor av metallporr från SE Service, ISR och Öhlins.

Med 228 påsar vid 7500 rpm och 238 nm i vrid vid 5700rpm så klarar den mustiga boxersmällan av att slita armarna av King Kong.

Navstyrningen från ISR gör att cykeln svänger lika kvickt som tanken, och vobbel är något som hör gaffelhojarna till. Teknikbögen kan glädjas åt att det finns mera justeringsmöjligheter än fritid.
Bromsarna från samma företag, har dubbla sexkolv i fram och enkelt fyrkolv i bak och tar blixtsnabbt ner farten från skitkul till astråkigt.

Chassiet är stadigare än en Munktellsvarv från trettiotalet, och vikten får dom flesta tusenkubikarna att framstå som om även dom var gjutna hos Munktell.

Sadeln är hård, och tanken rymmer endast tio liter eldfängt bränsle med minst 95 oktan.

Bilden är från BMW:s monter på mc-mässan i Long Beach.

Säljes för 25 000 euro på grund av garagebygge.
Nytvättad.

Hugade spekulanter med håriga stenar, mailar intresse till: stellanegeland(snabel-a) hotmail.com

Kvalitetstid med dottern

Cissi och jag har som tradition (förvisso bara sedan förra året) att montera golvet över plurret i båthuset.

Hon tycker att detta är den bästa "pappa-dotter aktiviteten", eftersom risken att jag ska ramla i drickat med stege och hela skiten, är överhängande...

Nu slipper Björn L vara skraj för att ramla i spat då vi avnjuter helgcigarren.

Omoget beteende

Idag fyller jag 42 bast.
Så här när man vet att mer än halva livet har gått, så är det inte riktig samma eufori som fyller en vid födelsedagar.

Här är en jävligt sunkig bild på när jag inte alls var lika mogen. Jag är så pass gammal att jag inte fattade hur man kopierade bilden, så jag fick fota dataskärmen...

Hur som helst så slutade denna börnis med gashäng, och insikten om hur dumt det är att börna med suicide-koppling. Jag for iväg på tvären med cykeljäveln, men lyckades förhindra en praktvurpa genom att fimpa tändningen då sidan tog slut på kam.

Mera brädor

Nu är det panel på tre väggar, endast främre gaveln återstår. Denna sida gjorde jag med nostalgi-liften, då Raymond snodde tillbaka månlandar-liften som jag trodde jag fått i present...

Nåja, denna lift är mer spännande, dessvärre måste den flyttas varannan meter. Det hade varit coolare att dra fram den med murklan och ha den stå på tomgång under tiden, men sidåttan verkar ha gjort slut på ett vevlager... Det lät fan som Oxelösunds järnverk sist jag rev igång henne. Förbannade måndagsexemplar!

Testing, testing

Gunnar spammade mig med osedliga sms så till den milda grad att min ruttna telefon fick spunk.
Nu har jag återställt den, men vete fan om den går att blogga med längre. Eller, ja, kan ni läsa detta, så går det ju.

Bilden är i alla fall en av dom trevligare jag fått av Gunnar, han tog den själv, innan polisen tog honom...

Brädslåning

I helgen har jag och frugan varit flitiga. Vindskyddsduk, läkt och panel pryder numera en långsida och en gavel.

Men, satan vad jobbigt det är att leka byggare, jag är ju helt slut som artist.
Tur att man inte blev snickare!
Dom kan väl aldrig hålla till pensionen?