Att det svenska folket är förlorade står numera betydligt klarare än vad det någonsin gjort förr.
Deras samhälle skändas varje dag, med upplopp, bilbränder, gruppvåldtäkter, personrån, skottlossning och gud vet allt som media inte ens bryr sig om att rapportera längre.
Plötsligt händer det som alla visste skulle ske förr eller senare, en terrorattack i centrala Stockholm.
Och precis som när någon kvinna har utsatts för ett bestialiskt sexövergrepp och FI kommer ditspringande och manifesterar mot främlingsfientlighet, så anordnades det en manifestation i Stockholm... För öppenhet och mångkultur, så klart.
Även när det mångkulturella experimentet visar sin fulaste sida, så tar man parti för fortsatt förstörelse av sitt eget land, och för undergången av sina egna barn.
Det fokuseras så till den milda grad på hur mycket "kärlek" man har fått se efter attacken, så att man får intrycket av att det inträffade snarare var något positivt. Fyra oskyldiga människor dog som en direkt följd av en usel inrikespolitik, och folket pratar om kärlek! Visst är det bra att tänka positivt och att man förs samman då man är under attack, men man behöver ju inte ha en vattenfestival på plattan med nån pajas som tror att han är Bon Jovi där han står och skriker om mångfald och kärlek till det psykotiska folkets jubel.
Dom vet inte vad kärlek är, och dom vet inte vad hat är. Kärlek är inte att nån jävel handlar frukt åt en annan som inte kommer hem efter en terrorattack. Hat är inte att en människa påstår att Sverige visst har varit tryggare.
Moder Svea är som en misshandlad kvinna som ständigt försvarar mannen som slår.
Hon lägger skulden för mannens agerande på sig själv, och på sina egna barn.
Att mannen slår hennes barn bekommer henne inte så mycket, men hon är mycket mån om att grannfrun ska leva i villfarelsen om att hon lever det perfekta livet, fullt av kärlek.
När något av barnen beklagar sig för grannfrun, lägger hon all sin energi på att svartmåla barnet.
Det konstigaste av allt är att feministerna är dom som förskjuter barnen mest och försvarar mannen mest offensivt.
När ska dom förstå att dom är del av en masspsykos?
När ska dom förstå att insikten om att människor fungerar bäst bland andra människor med liknande värderingar inte är samma sak som hat?
När ska dom förstå att dom gräver sin egen grav?