Speedway introduktion för Ålänningar.

Åland har det mesta en växande pojke behöver, utom just en redig kolstybbsoval.
Detta har dessvärre resulterat i att många har sökt tröst hos Motocrossen. Detta är ju som alla vet en konstig form av motorcyklism, där banorna är så dåliga att hojarna behöver massor av krånglig utrustning såsom bromsar, växellåda och fjädring.
Att man dessutom svänger åt flera håll än ett, krånglar ju till körningen ännu mer.

Nu har jag på allmän begäran bokat Träsket i Huddinge den 30:e augusti, då banan med tre stycken 500:or och en 225:a står till förfogande för havets folk.

För 400 pix per näsa så kan det sladdas och vurpas dagen lång. Det kommer troligen även dit några stollar från riket och brassar veteranhojar med ståfralla.

På kvällen blir det grillning med öldrickning och övernattning på banan, och om någon skulle vara i skick dagen efter så kan det finnas möjligheter till ytterligare vänsterbensläpande.

Snacka ihop er i kompisgänget och maila mig på:
stellanegeland(snabel a)hotmail.com och meddela hur många ni blir.

Först till kvarn gäller om det blir för jävla många som vill prova motorsporten över alla andra.

Sjösättning

Idag bevittnade jag en sjösättning av det mindre välplanerade slaget.
När båten väl hamnat i drickat, och länspumpen av naturliga orsaker startat strax därefter, så var det dags att vrida igång rovan och köra båten till sin brygga.

I egenskap av andra klassens motorman kände jag att jag borde bistå min vän med handfasta tips och starthjälp.
Just denna motor startade jag och Björn L för några veckor sedan, efter en flerårig törnrosasömn, då spann den som en katt. Nu var den stendöd...

Snabbt insåg jag att här hade det tövvlats sen sist.
På frågan om sådant var fallet, svarade ägaren att han hade bytt brytarspets som vi sagt. Ställt in den hade han dock gett fullständigt fan i, så den stod ju några millimeter öppen hela varvet...

När det åtgärdats så var pickan fortfarande död.
En snabb felsökning visade att tändningen kopplats så att den var strömlös då startmotorn gick, en inte helt genomtänkt installation med andra ord.
Detta fuskades ihop lite raskt, men motorn var fortfarande död.

Då det inte sölade soppa ur stigförgasaren trots ett ivrigt chokemissbruk, var det dags att felsöka bränslesystem. Denna felsökning var dock enkel då det visade sig att tanken var tom...

Motorn gick sedan men endast på choke, då vår ordinering om förgasarbyte, eller åtminstone en rengöring av densamma, hade ignorerats.

När verktygslådan ändå släpas ner till båten kan det vara en bra idé att klämma ihop dom lösa kabelskorna till tändningen innan man ger sig ut över havet.

Hemmahamn

Resan fick ett aningen stressande slut.
Båtens ur sjösäkerhets och trivselsynpunkts viktigaste utrustning slutade fungera.

Efter att ölkylen slutat fylla sin viktiga uppgift, så tvingades kaptenen dricka ljummen pilsner.
Detta hade givetvis en oerhört negativ påverkan på hans i vanliga fall blixtsnabba och knivskarpa förmåga att fatta viktiga beslut.

Båten kommer givetvis att få ligga i båthuset tills felet är åtgärdat.
Tur att kaptenen ifråga jobbar på HP kyla och värme, och på så sätt förutsätter en viss förtur i köordningen hos sagda företag.

Hemåt!

Betydligt mindre svallvågor här på ålandshav än vad det var utanför Djurgården.
Inte en båtjävel i sikte.

Aj aj.

Undra hur det känns att sitta i den där segelbåten?

Nödhamn

Efter att ha försökt åka ifrån övädret i sju knop under ett par timmar, så kom det i kapp oss.
Nu ligger vi för ankar norr om Ljusterö och vilar upp oss. Vi har både mat och kall öl, så vi klarar oss ett par dagar.

CGP-träff

Vi är på CG Pettersson-sällskapets årliga sommarträff och fluktar på fernissat virke av ädel sort.

Den gråmålade båten är Wiking XI och det var den sista båten CGP konstruerade åt sig själv. Hon konstruerades för en ishavskryssning via Grönland till Amerika, då det skulle forskas inlandsis.

Den otroligt lååånga salongsbåten är förvisso inte en CGP, men är ändå en sjukt ball uppenbarelse.
Tournesol är 18 meter lång, har en grym finish och är bystad med vackert patinerade bronsbeslag.
Kan bli tufft att bygga båthus till en båt i den storleken dock...

Båthall 2

På Djurgården ligger museet Båthall 2.
Där vilar Mildrids systerbåt Wiking X, som CGP seglade runt Skandinavien med, och konstaterade att det inte var en ö.

Dixie är annars en favorit, en sån borde man bygga.
Det är ju inte många plank på en sån...

Gröna Lund

Nu är jag på Grönan med knattarna.
Jag noterade att jag är något av ett trendorakel, då jag stått modell för grönans nya t-skjorta.

Sen fann jag jag ett ställe som verkar kunna bjuda på grova osedligheter!

I augusti blir det nog ett besök till och flukta på Jussi.

Framme i Svärje.

Igår brassade vi över Ålands hav i goda 6,5 knop och 2,6 bars oljetryck. Vädret är inget annat än formidabelt! Natthamn togs i Furusund och eftersom CG Pettersson gärna besökte värdshuset där så gjorde äver vi det. Fiskgryta med snaps satt fint på aftonen.
Jag förbryllades dock över en sak.

Tom, den övre medelklassen gick på värdshus iklädda kortbrallor!!
Inte ens en simpel arbetare som jag skulle komma på tanken att visa mig på en lokal av denna standard med bara ben.

Vad är det som händer med samhället?

En av bilderna visar det katastrofala resultatet av att missa att smörja solskyddsfaktor 50 på en fläck...

Mera Deutz

Jag slänger in några stillbilder för dom som inte kan se filmerna från telefonen.
Som synes är det en riktigt smidig marinmotor med tajta mått.
Lät bra, gjorde den också!

Nu brummar den!

Jag brukar ju förknippa motorer i snipor med mycket svängmassa och segt gassvar. Detta kan vara lite enerverande då man angör en trång hamn.

Denna Deutz V12:a verkar dock vara det optimala valet för en gammal träbåt, den svarar ju ruskigt på trotteln och verkar ju ha volym nog för att obelastat puttra fram på fjärden.

Det finns nog få saker man kan göra med en gammal båt för att chocka Kalmarnäspojkarna.

Only in Kalmarnäs...

Pojkarna har bytt motor i snipan...
Den verkar inte vilja starta.

Längre film på IAN

Det har ju gnisslats en del i leden om att livsnjutarfilmerna är för korta här på bloggen.
Då jag själv inte kan få nog av att se denna fantastiska motorjakt i god machfart så kommer här en film till.
Jag tar tillbaks allt jag sagt om att jag inte vill ha en snabb båt, jag vill nog det, bara den är snabb med klass!

Cigarren

Här får ni en filmsnutt till.
Denna gång på Lasse Häggbloms Cigarren.
Ritad av CGP för länge sedan, och byggd av Lasse själv för några år sedan.

Satansjävlarihelvete, vilken BÅT!!

Den trogne bloggläsaren känner givetvis till min betuttelse i tio och tjugotalets salongsbåtar, ämnade för välbeställda grosshandlare.

En av de båtar som enligt mitt tycke har dom vackraste linjerna och proportionerna är IAN. Hon ritades av CG Pettersson 1927 på uppdrag av EPA:s grundare Herman Gustaf Turitz.
Hon är en snabbgående lustjakt på dryga 12 meter, och gjorde redan då 20 knop med en Hesselman-motor, och hon gör mer idag.
På orginalritningen har rutramarna i trä suddats ut, då beställaren ville ha kromade rutramar. Krom var nymodigheter på den tiden, och gav ett modernare utseende och bättre korrosionskydd än nickel.

Jag blev givetvis exalterad då jag såg IAN ligga vid bryggan i Mariehamn.
Hennes skeppare visade sig vara en mycket sympatisk herre, och han bjöd mig sedermera ombord.
Besöket ombord, mynnade till slut ut i att jag bjöds på en tur utanför Mariehamn.

Jag kan utan överdrift säga att det var en fantastisk upplevelse. En tur i Viggen är väl det som kan tänkas smälla högre i min bok!
Vilken jävla båt!

Filmsnutten visar tydligt vilken klass det är på skrovformen, då hon knappt lämnar svall bakom sig.
Vi färdas här i 18 knop, 4 knop över marchfart där hon endast tar en liter per distans, trots sina 4,5 ton.
Moderna båtkonstruktioner är ju inget annat än pinsamma i jämförelse.

På bilden syns IAN, Mildrid och Lasse Häggbloms Cigarren. Samtliga ritade av CGP.

Vårat tävlingsredskap

Vi gjorde en markant förbättring från förra året i rejset.
Då kom vi sist trots att vi fuskade, nu kom vi näst sist utan fusk!
Jag hamnade som rorsman, så nu har jag seglat för första gången i mitt liv.
Det var ganska kul, trots att jag var kass.

Integration

Att försöka integreras i det åländska samhället är inte helt obekvämt tycker jag.

Mina försök att, så att säga "bli en av grabbarna" ledde under gårdagen till att jag skopade ut lite bajs ur ett insug, glödde en gigantisk kula, tövlade sönder lite grejer av mekanisk karaktär, drack öl, och njöt av ett rökigt maskinrum.

I dag ska jag delta i en segeltävling med skötbåtar, och hoppas att båten i motsats till i fjol, håller hela rejset...

Mariehamns sjödagar

Nu är vi tillbaka i människobyn efter sex dagar till sjöss. Jag hittade en perfekt plats för båten, bakom den från Sverige gästande CGP-Salongsbåten Ian och precis vid Sjödagarnas scen och uteservering.

Efter nån hamnsup i dom nybyggda sittbänkarna så hittade jag en båt med en tre tons kultändare i.
Eftersom dom spelade fruktansvärd jazz från scenen bredvid, så stod mitt enda hopp till att dom skulle få liv i kulan och överrösta gnisslet, men det gick dessvärre inte i kväll.

Inget annat att göra än att fara hem till stugan, och hoppas på att morgondagen bjuder på spelningar med mera skärgårdsanknytning.

I morgon kommer i alla fall Mustasch till byn och lirar, inte för att det är Taube direkt, men ändå rackarns bra... Vilket ingen opåverkad människa kan säga om jazz. Jazz är en musikform där det gäller att vara så många som möjligt i ett band, och ingen spelar samma låt.

...och liten.

Emils fantastiska ekbåt smattrar på... Emellanåt.
Skapligt manligt att åka runt i sex dagar i denna båt!

Just nu är vi på Houtskär i Finland.

Stor...

Jörgens underbara Vinö, dunkar tryggt.

Riktig semester

Nu är vi ute på Snipäventyr, och som synes går det ingen större nöd på oss.

Emil(han med den drogliberala frisyren) hade till min stora glädje både stenkakor och resegrammofon med sig i båten. Det gäller att prioritera, ty Emils båt hör inte till dom största kryssarna på Östersjön.

Banjosolot vi avnjöt med en ny nål på bryggan igår var inte alls dumt. Edith Piaff fanns dessvärre inte med i skivsamlingen.

Sett i asfalten

Den ena bilden visar tydligt att man kan känna en oerhörd yrkesstolthet av ett så enkelt jobb som att tillverka brunnslock. Enligt tillverkaren världens bästa brunnslock!

Den andra bilden visar att asfaltläggaren troligen behövde ta ut en ny skiftnyckel efter det här jobbet.

Sista jobbet på en månad.

Sista jobbet före semestern blev ett redigt muggstopp!
Pettringen Sommar-Tom fick glädjen att lära sig köra K-60 och se hur man tar bort tamponger från en rensfjäder.

Indiskt driftstopp

Min vän Sture ringde idag och hade fått battteritorsk på sin Indiska kvalitetsmaskin.

I brist på startkablar, ryckte jag med mig ett par isolerade kylrör i koppar och for dit.

Att vi hade alla händer upptagna av att hålla i rör, gjorde inte så mycket, då jag lyckades trycka på startknappen med stortån.

Snart spann den gamla slaggen som en katt.

Dagens lunchhak

Det är inte så att man saknar Poo Dongs Thaihak i Länna industriområde, eller Mirabelle i Skogås direkt.
Och snart är det semester, satan vad rart!

Jag skiter i att ingen läser min blogg på semestern.
Jag lägger ändå upp lite skit för att visa hur trevligt man kan ha på den här ön när man kommer hem från jobbet.
Notera vilken jävla rooster det blir när man pattar på med Albin!

Äntligen!

Nu finns det tydligen en medicin för den plågsamma skrevstelheten som besvärar oss karlfolk från trettonårsåldern och framåt.

Dessvärre hittade jag pavan på en gårdsauktion där det i övrigt mest fanns filar som gick lätt, blandade skruvar och en stekosmarinerad uppstoppad mås!
Inte fan orkade jag vara kvar och buda på mirakelelixiret då, den hade säkert ändå blivit skitdyr.

En dag i skärgården

Åkte skärgårdsfärjorna(Ålands svar på pendeltåg, fast gratis och aningen trevligare) över till finska sidan idag för att hämta vår dotter.

Det blev en rackarns trevlig dag med perfekt väder, och skärgården är rysligt vacker här.
Eftersom vi fick vänta 2,5 timmar på Kökar, så lånade min kompis Johnny ut sin fina pickis som stod på Kökar.
Då det var en sån bil som grekiska murare använder, fick resan en kontinental touch, som grädde på moset.

Förutom att jag somnade åtta-nio gånger under färjeturerna, så lyckades jag fundera ut en lösning på ett gäckande problem av mekanisk art. I morgon ska jag testa teorierna.

Heminredning och enkla lösningar på enkla problem.

Jag har som synes börjat intressera mig för heminredning. Simon och Thomas kan kyssa sig i häcken(fast det gillar dom troligen).

Nog om heminredning nu, och över till motorrelaterad problemlösning.
Häromdagen ringde en vän och grinade över att hans haschraket gick illa. Han beskrev problemet som vållat honom mycket huvudbry.
Efter endast en följdfråga, så visste jag till min stora glädje med 99% säkerhet att problemet var för kalla stift.
Jag ääälskar när någon har problem och jag ligger inne med svaret. Detta händer dock alldeles för sällan, eftersom nästan alla vet mer om allt än vad jag gör...

Efter ett tag slog det mig att just denna diagnos inte går att ställa utifrån samma parametrar på en båt, då den aldrig går obelastad, utom på tomgång eller vid tomvarvande.
Just då insåg jag vad som kan vara problemet med båtmotorn som inte ville gå riktigt juste.
För kalla stift!
Raskt gängades pluggarna som jag snott från stationärAlbin ur, och dom från gamla båtmotorn åkte in i topplockets gapande hål.
Och vips, så hade jag en smekande tomgång!

Hur det kommer sig att den stationära moroten gick så fint med dom pluggarna vet jag inte, men jag gissar på att det är mer komp i den. Kanske hela 5,5-1, och så vilda siffror törs man ju näppeligen ha i en båtmotor med krav på driftsäkerhet!

Ju mer jag lär mig om motorer, ju svårare blir det att diagnostisera. En idiot hade bytt stift som första steg, och med lite tur plockat fel värmetal av misstag och löst problemet direkt.
Själv utgår jag ifrån att kammen sitter uppochner eller att vevaxelns balansfaktor behöver ändras några procent. Sen gräver jag ner mig i hur många procent den borde justeras...

Synd att denna tes om okunskapens förträfflighet inte är överförbar på riktigt svåra grejer, som att deklarera.

Hypoidgrisdöden!

Bilprovningen ville ju inte sätta åländska brickor på min Mercury innan jag fixat den trasiga framlyktan och dom ojämna bakbromsarna, så nu fick jag ta tag i det.

Jag gjorde ju storservice i fjol, och gjorde misstaget att fylla olja ända upp till nivåpluggen i bakaxeln. Detta resulterade givetvis i att oljan pissade ut på bromsarna.

Nu har dock nivån sjunkit, och banden är bytta.
Jävla grisjobb.